Imorse lämnade vi av O på dagis. Hon åt massa frukost för att orka leka, hon klädde på sig utan minsta pip, hon borstade tänderna frivilligt och jag fick kamma håret på henne. Hon var verkligen laddad för sin första dag på dagis.
När vi kom dit, vinkade hon bara hejdå och gick in.
Nu sitter jag här, T sover och O är på dagis. Det är tyst, för tyst. Det har knappt gått två timmar och jag saknar lilla O.
Och förresten varför sitter jag här inne med en sovande T medan min man badar? Är det inte han som är pappaledig?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar